Tiden bara rinner ifrån en, och när man säger det känner man sig last gammal.
Men senast jag titta är jag bara 23 år. Ingen ålder. Hela livet framför mig. Ett liv jag ska leva med Fredrik. Kan inte bli så mycket bättre än så.

Minnet är dock som en tants!
I Torsdags var jag i alla fall på hockey match. Lund förlora, men det var mer eller mindre väntat. Ett stop på McDonalds blev det också innan vi intog sängen.

Fredagen börja inte så bra, hade väldigt mycket att göra på jobb, och inte blev det bättre att turkarna ska stå och se sura ut på en hela dagen. Äntligen hade jag alla papper klara till honom, och han körd iväg. Det dröjde kanske 20 minuter, så ringer min kollega i Turkiet. Vi måste ändra alla hans papper! Jag var på jobb till 18,15. Väl hemma hade jag tänkt göra mig till och göra inbakad fläskfile, men ser att jag köpt mördeg, istället för SSSSSmör deg!
Ner i affären, irriterad som jag var. Upp igen, för att äntligen sätta igång med maten! Nej då har man glömt matglagnings grädden, så ner i affären igen!
Maten blev trots detta väldigt bra, men dessvärre iskall, eftersom Fredriks träning drog ut på tiden.