söndag 8 februari 2009

Renovering

I fredags var det AW på St Gertrud med mina kära vänner, dessvärre inte Mollan.
AW = After Work. Många som inte riktigt förstod det. Ett ljus gick även upp när Mello betydde Melodifestivalen. Mycket förkortningar tjejer! Man hänger inte riktigt med hela tiden.

Där serverades buffe, gratis, så ni kan ju tänka er hur kön såg ut!! Vilka gamar!!
För mig blev det ingen mat, skulle ju äta med min sambo när jag kom hem. Efter 2 och 1/2 glas vitt vin, kände jag mig väldigt påverkad. Fredde kom i alla fall o hämta mig, och det blev en tur på Ica, ganska rund under skorna. Laga mat, åt maten, sedan somna jag gott i Freddes knä.

Vakna upp på lördagen och kände mig väldigt bakis! Usch!! Inte van att dricka verkar det som.
Gick ner och hämta våra tapeter som hade kommit, och de blev godkända. Fredde gilla dem!
Och nu skulle det rivas tapet!! Hem en sväng till svärföräldrarna för att låna diverse verktyg.
Sedan rev vi tapet i massor!! Gick ganska fort, och nu har vårt lilla projekt kommit igång. Känns skönt. Tvätta hann vi med där emellan. Och laga mat.

Och ni som känner mig, jag missar ALDRIG melodifestivalen!! Så det var ett måste. Min favorit Shirley var med. Hon gjorde kanske inte så bra ifrån sig. Sedan tyckte jag det var ett bra startfält, dock inte Uggla. Jag klarar inte av henne!!! Men tydligen gör andra det, då hon gick vidare före Marie Serneholt (?)......

Efter Mello ;-) fastna jag framför en dokumentär på Svt1.... Handla om 2 tjejer som hade blivit erbjudna en resa till Peru, i 9 dagar. De betala hela resan, och de fick 5000 dollar var. Men där fanns en hake, de skulle ha med sig en liten sak hem. En sak på 1 kg. Kokain.

De tänkte igenom förslaget, och båda tjejerna såg detta som en möjlighet att tjäna lätta pengar.
Hela historien var så hemsk. De åkte iväg till Peru, de blev frågade på flygplatsen om de tänkte smuggla knark, vilket de blå neka till ju, givetvis. Peru var grått och trist. De blev instängda på hotellet. Ingen kontakt med någon.

Männen som skulle packa kokainet i väskorna, tog deras väskor, så tjejerna visste inte vart knarket låg i väskan. Men de kom inte långt. Bara till flygplatsen där tullen stanna dem, kolla deras väska och fann 8,8 kg kokain!!! Jag satt med munnen vid öppen! Jag blev så chockad och berörd av detta. Att de kunde gå med på det!! Att de kunde säga ja till det. De hamna i fängelse, och fick 10 års fängelse. Men blev reducerat till 2 år och 10 månader. Båda tjejerna har det bra nu, och vill hjälpa de som går och har gått igenom detta! Nej fy vad hemskt!!!

Idag är det i alla fall kalas för Rasmus!!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Emma, longtime no see! Försöker hinna med din blogg i svängarna :) Om du tyckte den dokumentären är intressant rekomenderar jag dig att läsa boken "Diplomatdittern" du kommer fasas över den. En svensk tjej som inet för så länge sedan hamnade i samma situation i Thailand. I Thailand (Asien överhuvudtaget) är det No mercy mot knarkbrott.. så hon beskriver sin tid i fängelset. Sen finns boken "Glöm att ni har en dotter" handlar också om en tjej från england som också hamnar i samma situation i Thailand! Kram /Kimse

Anonym sa...

Menade så klart "Diplomatdottern" (Det går snabbt när man skriver haha)

Emma sa...

Oh vad kul du skriver Kim!! Men din blogg har ju lösenord!! =/
Tack för tipset!! Annars allt bra med dig?? Kram